 |
|||
Vid komposteringen bryter små organismer ner bioavfallet till mull. Komposteringen är förutom ett bra sätt att producera ren, näringsrik mylla också ett betydande sätt att minska på soptippsavfallet och soptippsgasen metan - man gör alltså en god gärning för miljön. Kompostorn För kompostering av matrester behövs en värmeisolerad och för skadedjur skyddad kompostor. För bioavfallet från en familj behövs en 150-400 liters kompostor och för både bio- och trädgårdsavfall från en familj åtminstone en 400 liters kompostor. Ett hög- eller radhus med tio lägenheter behöver en kompostor på åtminstone 500 liter. Kompostorn fungerar långsamt då det finns litet att kompostera - en gemensam kompostor tillsammans med grannen skulle kunna vara en fungerande lösning. Man kan också bygga kompostorn själv. Genom att förse den med en mellanvägg får man på sätt och vis två kompostorer.
Placeringen av kompostorn Enligt avfallshanteringsbestämmelserna får man på fastigheten kompostera sådant bio- och trädgårdsavfall som uppkommer där. Komposten skall placeras, byggas och skötas så att inte skadedjur kan komma in i den och så att det inte uppkommer sanitära eller miljöolägenheter. En kompost för bioavfall skall vara värmeisolerad. Ingen typ av kompost/kompostor får placeras närmare än 15 meter från en brunn och inte heller närmare än fem meter från tomtgränsen utan grannens medgivande. Komposten trivs bättre på en skuggig plats än i direkt solljus. Välj en plats man lätt kommer åt också under vinterförhållandena. Kompostering av bioavfall För kompostering av bioavfall behövs förutom en värmeisolerad kompostor också strömaterial, ett lagringskärl för detta och en doseringsspade, ett bioavfallskärl till köket och en grep eller spade för att blanda om i kompostorn. Samla det nedbrytbara materialet från köket i bioavfallskärlet: kaffesump inklusive filterpapper, tepåsar, skal från frukt och ägg, växtdelar, matrester, och förskämd mat, hushållspapper och borddukar av papper, delar av rumsväxter, blommylla och rensavfall från bär och svamp. Strömaterial fås både från den egna trädgården och från butiken. Av krattningsavfallet blir torrt gräs och löv från träd bra strömaterial. Genom att flisa kvistar o.dyl. erhåller man fint strömaterial. Flis från lövträd är betydligt bättre än flis från barrträd, eftersom det senare nedbryts betydligt långsammare. Kompost- och dasströ som säljs i säckar binder bra lukter och fukt och lämpar sig pga grovleken mycket väl för kompostering. Detta kan även blandas med strömaterial från den egna trädgården. Delar som inte brutits ned i en gammal kompost kan användas såsom strö i en kompost som håller på att mogna. Placera först ett ca tio centimeter tjockt lager av små kvistar och strömaterial på kompostorns botten. Töm bioavfallskärlets innehåll direkt på detta, helst med en eller ett par dagars mellanrum. Täck alltid bioavfallet med strö, som ökar luftigheten binder fukt och kväve. Det lönar sig att blanda om komposten en eller ett par gånger per månad, så att olika typer av avfall blandas med varandra och bioavfall från kanterna flyttas in i den heta mitten. Om det under vintern endast kommer litet näringsrikt bioavfall eller värmeisoleringen inte är särskilt god eller om det finns för litet kompostmassa, kan det hända att innehållet i kompostorn fryser. Detta är dock inte i sig skadligt. Man kan få igång kompostorn genom att placera palstflaskor fyllda med hett vatten i den då vädret blir varmare. Om kompostorn håller på att fyllas och kompostmassan inte har nedbrutits till "mogen kompostmassa", kan man fortsätta behandlingen genom efterkompostering. Detta kan göras i en kompostor som inte är värmeisolerad eller i öppen stuka som är skyddad för regn. Ett 10 cm lager av mylla eller torv fungerar bra som skydd.
Kompostering av trädgårdsavfall För kompostering av trädgårdsavfall duger en billig, oisolerad kompostor eller låda, vilket krävs i tätbebyggelse. I glesbygden kan trädgårdsavfallet komposteras i öppen stuka. Kompostering i stuka lyckas bäst, då stukan är ca en meter hög och bred. Placera t.ex. flis, vass eller små kvistar på trädgårdskompostorns botten för att trygga lufttillgången. Kom ändå ihåg att en luftigt botten inte hjälper, om man gör komposthögen alltför tät. Bygg upp komposten i olika skikt så att det ömsom finns fuktigt, kväverikt och grovt, kolhaltigt avfall. Strö alltid mylla eller gammal kompost mellan de olika skikten. Dessa hjälper komposten att binda fukt och bidrar med små organismer som är viktiga vid komposteringen. Man kan också tillägga kväve genom kompostväckare eller hönsgödsel. Om avfallet är torrt är det viktigt att vattna komposten redan i det skede då komposten byggs upp. Det är svårt att få komposten att bli jämnt fuktig. Gör komposten tillräckligt stor, så att nedbrytningen hålls igång. En öppen kompost i stuka borde dimensioneras så att bredden är 1,5 - 2 m och höjden 1 - 1,5 m. Längden kan göras efter behov. Då komposten är av lämplig storlek, är det bra att täcka den med ca 10 cm mylla eller torv. Kompostering av dassavfall Dassavfall från tordass kan vara endast delvis komposterat, torrt eller t.o.m. fruset. det bör efterkomposteras. Efterkompostering av dassavfall sker enligt samma principer som för bioavfall. Små råd vid små bekymmer
Komposteringen sköts av naturen, men komposten behöver också vård. I vanliga fall fungerar kompostorn om man bara kommer ihåg att tillsätta strömaterial bland matresterna. Genom detta har mikroorganismerna tillräckligt med syre och lämpligt med näringsämnen, speciellt kol och kväve. Blanda om i kompostorn allt emellanåt, så att den hålls luftig. Vid små bekymmer hjälper oftast enkla medel: - komposten luktar: blanda väl, tillsätt strömaterial, (helst bark) - komposten fryser: låt den frysa och fortsätt använda kompostorn - den börjar fungera igen på våren då vädret blir varmare Du får tilläggsuppgifter om kompostering från Rosk'n Rolls avfallsrådgivning t. 020 690 155 och frågor kan du skicka till neuvonta(at)rosknroll.fi. Du kan också beställa en kostnadsfri Komposteringsguide. |
|||
