Var och en av oss förbrukar varor och till följd av det producerar vi också avfall. I medeltal producerar en finländare 500 kg, varav 200 kg uppkommer i hemmet och den andra delen utanför hemmet.

Den största delen av det avfall vi producerar kan återvinnas. Återvinning är ändå inte ett sätt att hindra uppkomsten av avfall, eftersom avfallet redan har uppkommit. Återvinning minskar dock den mängd avfall som hamnar på soptippen och sparar på naturresurser. Det lönar sig alltså att återvinna!

För produktion av varor och det avfall som därigenom uppkommer, används årligen ca 80 000 kg naturresurser per person. Alla varor och produkter som finns runt omkring oss härstammar från naturen. T.ex. för tillverkningen av en guldring har det använts 2 000 kg naturresurser, även om själva ringen endast väger några gram.

Det existerar knappast avfallsfri konsumtion, men då man konsumerar kan man göra val som inte belastar naturen lika mycket och som minskar användningen av naturresurser. HRM avfallshantering har gjort fina internetsidor om levnadsvanor, både praktiska och funktionella, som inbegriper litet avfall. Bekanta dej med dem!

Man har också kunnat bekanta sig med sådant som berör minskande av uppkomsten av avfall i väggkalendern som skickats till varje hem samt i Roskis-tidningens artiklar, varav några återges på nytt här nedan, d.v.s. plock ur rådgivarens spalt.

Roligt med återvinning på våren! (Roskis 1, 2008)

Solen lockar oss ut i naturen och det vore säkert fi nt att fi ra första maj på cykel! Utan avgasutsläpp och bekymmer för höga bränslepriser. Att alldeles gratis få njuta av vårens första blommor och glädjas över fåglarnas sång. En paus vid vägkanten för att avnjuta egen vägkost och medhavd dryck ur stadiga, tvättbara muggar, koppar och picknickkärl. Helt utan plastfolie, smörpapper, aluminiumfolie eller valborgskrimskrams.

Där hemma kan man börja odla egen potatis som får gro i äggkartong på fönsterbrädet
för att sedan planteras ut i välutvecklad omrörd kompostmylla, precis som moder jord har bestämt.

Om det blir något kvar av krukpersiljan, när du har klippt ner örter i din vårsoppa, kan du ställa hela krukan på fönsterbrädet där vårsolen ser till att du har örter att
använda också i följande soppa. När sedan sommaren kommit på allvar kan du fl ytta
ut burkplantan i trädgårdslandet och njuta av skörden.

De gånger du glömmer att ta med den tomma fl ing- eller havregrynskartongen till
kartonginsamlingen kan du lugnt använda förpackningen som kärl för ditt bioavfall.
Också av tidningspapper går det ju att forma ett kärl för bioavfallet. Man behöver inte
köpa särskilda påsar för det.

Livskvaliteten blir ju inte bättre av konsumtion, kanske det rentav är tvärtom! Också gott humör är en naturresurs. Glädjen fi nns i små vackra ting, i gärningar, ord och gester. Avfallet är en naturresurs som redan har gått förlorad. Hur mycket man än återvinner och sorterar på rätt sätt. Du kan påverka genom dina egna val och det är ju det du faktiskt gör hela tiden!

Mat och hierarki (Roskis 1, 2006)

Hierarki är ett grekiskt ord som härstammar från 500-talet, då man använde det för att beskriva rangordningen bland änglar. Med ordet kan man också hänvisa till någon annan sträng rangordning till vilken det hör noggrann plikttrogenhet. Avfallslagen förutsätter hierarkiskt handlande av oss alla. Så här går det till, exempelvis vid matlagning

1. Om möjligt ät inte överhuvudtaget, så producerar du inte avfall.
2. Om du måste äta, ät måttligt. Tillred endast behövlig mängd mat och ät tallriken tom, så att det inte blir kvar rester.
3. Om du tillredde mera mat än behövligt, använd resterna till nytta. Gör en ny maträtt av dem eller ät dem följande dag.
4. Återvinn maten: ge maten åt hunden, sätt den i komposten eller i bioavfallsinsamlingskärlet.
5. Såsom sista alternativ: kasta matresterna i roskisen, för att föras till avstjälpningsplatsen.

För tillfället söker man lösningar i Finland, där man i stället för att avfallet förs till soptippen behandlar det i någon anläggning där det omvandlas till värme, el eller ånga. I väntan på detta – hierarkisk matlust!

Trädgårdsskötsel med eftertänksamhet (Roskis 1, 2004)

Hur mycket härligt krimskrams finns inte till salu för den som är intresserad av trädgårdsskötsel. Den som är smart kan njuta av sin trädgård även om plastgrodan fattas vid dammens kant. Stenar och krokiga grenar är ypperliga prydnader för trädgården.

Gödseln som köps från affären kan långt ersättas med kompostmylla. De årliga planteringsjobben underlättas om man föredrar fleråriga perenner. Dessa för man också som sommargåva till den smarta vännen, så blir man av med den egna överproduktionen. Blomlådorna av plast tas fram från vinterförvaret, putsade och i skydd för väder och vind håller de från år till år. I blomlådorna sås frön av ringblommor som tagits till vara på hösten och sticklingar från pelargoner.

Om gräsklipparen inte startar trots service, hör man sig för hos grannen om det är möjligt att samanvända hans gräsklippare i stället för att köpa en ny.

Renovering med eftertanke (Roskis 1, 2004)

Renovering skulle vara ett bra orsakt till att förnya verktygsbackens innehåll. Är det klokt att köpa en cirkelsåg bara för att brädfordringen skall bytas? Den smarta hör sig för hos bekanta och på maskinuthyrningen om det finns möjlighet att hyra eller låna en maskin istället för köp av egen.

Ett smart alternativ är att skaffa sig virke som färdigt kapats i rätta längder. Vid förnyande av brädfordringen faller ögonen på bakgårdens terrassgolv. Hur murkna är inte trätrallarna trots rötskyddsbehandling! Den smarta köper nya trallar, men väljer värmebehandlat istället för tryckimpregnerat. Inne har dörr- och golvlisterna slitits, men istället för att köpa nya besluter den som är smart för att måla om dem. Den rätta färgnyansen hittas med hjälp av färgkartor, som man kan ta med sig hem. Såhär undviker man att man kommer hem med en burk av fel nyans.

Det skulle finnas så mycket att stå i och allt borde göras med en gång. Om man trots allt känner en liten osäkerhet gällande sin yrkeskunskap i reparationsfrågor kan det vara smart att låta en yrkesmänniska ta hand om jobbet.

Sillä siisti (Roskis 1, 1999)

Då det gäller råd för att hindra uppkomsten av avfall, kunde man tänka sig att, det bästa sättet att undvika städningsavfall är att låta bli att städa. Men eftersom solen synliggör smutsiga knutar, hjälper det inte annat än att ta sopkvasten i handen.

Renlighet är resultatet, som uppkommer då man använt tid, effektiv skurning, rätt tvättmedel och lämplig temperatur på tvättvattnet. Då man utökar någon av dessa, minskar de andra faktorerna sin betydelse. Dvs om man använder ett starkt tvättmedel, behöver man inte skura så kraftigt. Miljön och ytorna som man tvättar tycker nödvändigtvis inte om detta. Ett miljövänligare sätt att åstadkomma renhet är att blötlägga, skura och använda tvättmedel sparsamt. Om du inte lyckas rengöra med ättika, klarar du dej antagligen med två tvättmedel. Diskmedel är milt och ett allmänt rengöringsmedel (pH 7). Till WC:n och för tvätt av smutsiga utrymmen lämpar sig ett universaltvättmedel, vars pH är 8-10.

Det finns skäl att minska mängden onödiga moppar och trasor. Golvtorkaren är ett mångsidigt städningsredskap, med vilken man kan sopa och torka. Genom att byta blad kan man på samma skaft fästa en fönstertorkare eller en tvättsvamp. Då man i valet av redskap och kemikalier gått in för principen mer av mindre, är det bra att ta med hela familjen i talko med principen fler och mindre.